Ungefär 10 dagar stannade vi på Koh Tao. Dom innefattade 10 minuter i havet och närmare 80h i
tatueringsstudion då Brando fick ett infall att täcka hela ryggen vilket råkade ta 8 dar istället
för dom utlovade 3-4. Jag passade därför bland annat på att göra slag i en idé jag haft
närmare ett år, dessvärre reagerade jag allergiskt på den rosa färgen och har därför
inte kunnat varken bada eller haft det området i solen på 2 veckor. Men det värsta
är helt klart över, är inte infekterat längre och kliar nästan ingenting, hoppas bara
att det som nu ser ut som ärrbildning bara är en tillfällig fas innan det läker ihop
ordentligt. Annars hur nöjd som helst, bambu är verkligen något helt annat och
min tatuerare Bong var sjukt professionell och talangfull trots sina ynka nitton år.
           
                         
             
      
Mindre nöjd över hur dom in charge dom skötte den ekonomiska biten och på
hur deras girighet över pengar förstörde hela stämningen. Men vi lämnar det. Ön
annars andades viewspots, stränder, mindre säkra vägar, mushroom-shakes, mat
i världsklass, iskalla "Chang", beerpong, jam-sessions, snorkling/dykning, eldshower
och massage, Inte mitt förstahandsval av öar men den hade helt klart sina magiska stunder.
      
               
      
Och trodde aldrig jag skulle säga det här.. men jag förstår verkligen varför det är så
många som åker tillbaks dit år efter år. Landet har allt och jag saknar redan Thailand.