Dagarna gick och snart var vi mer än ivriga att se vad som väntade under vattenytan.
Tidigt en morgon mötte vi därför upp alla andra utanför dykshopen och gick
tillsammans ner till hamnen. Båten höll med snacks, lunch, kaffe och
vatten hela dagen och bara maten i sig var värd att boka upp sig för.
Att den sedan hade alla möjliga spel, otrolig utsikt vart man än såg och en
övervåning där man kunde sola sig bidrog till ännu en oförglömlig dag. Vi hade
dessutom fått vår vän från Rastabar som dykledare så allt kändes enkelt och roligt.
       
Första dyket var "Manta Point". Där gigantiska stim av mantor flög fram så nära att
jag slutade andas första gången dom trängde sig genom den grumliga sikten
och formade gigantiska skuggor bara meter ovanför mig. Det var
ett av dom häftigaste dyk jag gjort hittills. Och även första
gången jag inte frös efteråt då det var så himla varmt i luften där borta.
       
Andra dykplatsen hette "Siaba Besar", det hade bättre sikt och kryllade av
färgglada koraller, tusentals fiskar, hajar och fler stora ståtliga havssköldpaddor
än jag kunde hålla räkningen på. Jag var lyrisk efteråt och hade svårt att ta in att det
faktiskt hänt på riktigt. 2 helt otroliga dyk! Det här får man bara inte missa om man här.
            
       
Vi toppade den grymma starten på dagen med en tur till Komodo Island för att spana in
världens största ödlor: Komododrakarna, eller Komodovaranerna som dom också heter.
Bjässarna blir upp till 3 meter långa & kan vara riktiga tungviktare. Rekordet ligger
på skrämmande 166kg.. Här blev vi mött av en guide från trakten som försökte
lugna oroliga deltagare med att dom inte skulle attackera så länge man
inte gjorde några plötsliga rörelser, jag blinkade till och med sakta efter det.
      
Drakarna låg bekymmerslöst och vilade i skuggan jämte vandringsstigarna och
under dom få hus som fanns och vi fick bland annat turen att se två stycken
para sig vilken tydligen inte tillhörde vanligheterna. Dom yngre och
mer alerta drakar jagade varandra i imponerande hög hastighet
i buskagen runtomkring, apfamiljer rörde sig lätt & smidigt i
bakgrunden & det hela var väldigt speciellt. Hade helt klart kunnat tänka
mig att stanna några nätter och se mer av ön om vi haft lite bättre framförhållning.
      
Men istället så var det dags att ta farväl av en väldigt speciell plats. En sån som
man inte hittar allt för ofta men vilken ger mig en otrolig boost att
fortsätta utforska världen för att upptäcka vad mer som gömmer sig där ute.
      
Och så var vi åter på båten för att påbörja färden tillbaks till Labuan Bajo igen.
      

Liknande inlägg

Kommentera

Publiceras ej