Anejlica

Det tog en dag extra att komma ner till Palolem efter att jag lyckats missa flyget dagen innan pga

extrem trafik. Jag glömde för en stund att jag befann mig i Indien och trodde inte det skulle ta 2
timmar att färdas de 23km till flygplatsen. Efter att ha försökt hitta ett wifi för att boka ny biljett då
flygplatsen inte släpper in dig utan en, och på kuppen blivit blåst på mina sista pengar, hade jag turen
att bli upplockad av en vänlig chaufför som skjutsade tillbaks mig till centrala Varanasi där hans vän
lät mig bo en natt gratis på sitt hotell "Marilyn GH" innan jag kunde flyga vidare till Goa. Jag landade
ungefär 1h innan solnedgång och bestämde mig för att skippa idén att försöka ta mig ner via buss och
lyckades istället få en bra deal med en taxichaufför och hans bror som körde mig dom resterande 2
timmarna ner till Palolem samt såg till att jag hittade ett ställe att bo på innan dom åkte vidare. Att
resa som ensam kvinna i Indien kändes ofta som en fördel, alla är extremt måna om att du ska
komma fram säkert till din destination och går verkligen ur sin väg för att hjälpa på alla sätt. 
Jag tillbringade de närmsta nätterna i en liten bungalow på stranden tillsammans med min nya
vän och granne Ray, en äldre engelskman som är svag för rödvin, skrattar mycket och har
världen som spelfält. Han hade varit här många gånger och letade tillsammans med sin
Indiske partner efter en plats i närheten att öppna en restaurang på, något som kort
därefter blev verklighet. Han visade mig runt i området, gav bra tips på platser för mig
värda att utforska på egen hand och ledde morgonyoga-pass i sanden. Vi åt på fler bra
restauranger, puttrade runt på våra vespor, läste, chillade med komedier på tvn, besökte
grannbyn, hade en bloody marry utekväll, många givande diskussioner och skrattade mycket. 

Rummet jag bodde i var dock väldigt fuktigt och sängen hård för priset jag betalade, så
jag beslöt mig för att flytta till ett hostel 5 minuters körning från centrum istället.

När jag lämnade av min väska var det en tjej i mitt rum som precis insett att hon
glömt sina dyra glasögon när hon handlat kläder och nu var tvungen att gå hela vägen
tillbaks för att se om dom fanns kvar. Jag erbjöd henne att låna min vespa istället men hon
visste inte hur man körde så jag skjutsade henne dit. Aisha var en Svensk-Amerikansk
budtender från Colorado som precis spenderat 30 dagar på ett yoga-retreat några h
bort. Inom kort hade jag lärt henne hur man kör och hon i sin tur hade yoga och
meditationspass med mig. Vi spenderade närmare en vecka tillsammans och en
av höjdpunkterna var helt klart när vi hittade en öde strand att spendera dagen på.
Palolem var väldigt lugnt och jag funderade på att stanna där sista tiden innan det var
dags att åka hem, men det fanns inte så mycket att göra och snart hade vi bokat in oss på en
shuttle till Anjuna Beach med flera andra från hostlet istället så vi packade ihop och åkte vidare.