Henke har sagt att jag borde skriva ner allt som hänt mig på den här resan i hopp om att jag
ska slutar skrika, fläkta med armar och ben, gny, frossa och drömma mardrömmar varenda natt.
Inget jag kände nåt direkt behov av men nåt måste jag försöka göra åt sömnen då jag dom senaste
nätterna bitit ihop tänderna så hårt att det värker i dom hela nästa dag. Skulle kunna vara en orsak
till den konstanta huvudvärken. Råd mottages gärna! Däremot känner jag behovet av en Argentina-
sammanfattning nu när jag lämnar landet. Hur funkar allt här borta? Ibland inte alls vad jag förstått..
Här kan man till exempel vakna upp en morgon, ta sin vanliga promenad till bussen & väl där få veta
att biljettpriset höjts med 300% eller att man numera endast får ta ut 200:- om dagen i bankomaten, helt
utan förvarning. Inte konstigt det är så mycket protester överallt. Oavsett i vilken del av landet man är
springer det omkring herrelösa hundar, i städerna överallt (där man gör bäst i att hålla ögonen på
backen när man går) och i öde bergsbyar hänger dom vid busstationen i hopp om att få någon
turists halvätna mackrest, fattar inte vad alla hundar kommer ifrån. Service-minded är ett
främmande begrepp. Ingen gör sig någon ansträngning att försöka le eller brådskar att hjälpa
dig när du kommer fram till kassan i matbutiken efter att redan väntat en halvtimma i kön på att
dom två personerna framför dig ska lyckas ta sig igenom, det kan vara roligare att stå och skratta
med kollegan 2 minuter först, chatta på facebook eller lösa korsord (jag är fullt seriös) och när du
väl får hjälp, för guds skull, betala inte med kort! Har aldrig sett på maken till långsammare system
alltså.. först det obligatoriska kvittobytet, sen kortet, just sen var det ju leg och bonuskort också,
därefter ska det skrivas papper, väntas en minut på 45 centimeterskvittot, skrivas mer papper..
hjärnblödningsvarning på kortbetalning alltså, och på matbutiker i stort för den delen.
hjärnblödningsvarning på kortbetalning alltså, och på matbutiker i stort för den delen.
Tänk på att andas för dåligt tålamod är inget som kommer vara till din fördel i det
här landet. Är det nåt du med säkerhet kommer att få göra så är det vänta.. och vänta..
på att vänner ska dyka upp den tiden som sagts, på att något ska avgå i tid, på att kunna gå
vidare efter att redan försökt säga hejdå 14 gånger eller på att få hjälp. Det tar den tid det tar
och ingen utom du kommer förmodligen att ha ett problem med det för det är så det funkar här.
Gå heller inte ut i tätbefolkat område vid dåligt humör för finns det något som kan få bägaren att
rinna över när du redad kokar i vansinne är det det obligatoriska droppandet av vatten som dimper
ner i huvudet på dig vart du än går, har fått mig att stanna för djupandning mer än en gång vill jag lova.
Och när vi ändå halkade in på aircondition.. planerar du att åka långa resor med buss så glöm för allt i
världen inte att packa med varma kläder, mössa och filt/handduk för dom kommer försöka frysa ner
dig, ac tar man på största allvar och har man en i bussen så ska man fasen använda den till max också.
Sist, men inte minst (och det här lärde jag mig den hårda vägen), som ensam tjej.. räkna med att bli
behandlad som ett objekt, för vissa en trofé (vissa killar jag pratat med verkar nämligen istället
för att gå på gym ha som sport att få i säng så många olika nationaliteter som möjligt innan
dom dör), och du kommer ha stora problem att hitta någon av motsatt kön som bara vill vara
din vän, om personen i fråga inte är homosexuell vill säga, för gay-killarna är verkligen som en
skänk från ovan. Är du singel så räkna med att killar räknar dig som "sin" efter hola typ. Ett nej
har du inget för utan det är till att vara ordentligt ignorant och otrevlig för att dom ska fatta, le inte,
titta inte & lyssna inte, bara gå så ledsnar dom förhoppningsvis tids nog. Är du inte singel (eller säger
att du inte är det iaf), samma sak bara mer tjat om att ”ingen behöver veta, det kan va vår hemlighet”
osv. Noll respekt. Det enda jag faktiskt provat som chockerande nog fungerade var när jag sa till 2
killar som raggade på mig & Beth att vi var lesbiska, aldrig sett några lämna en ifred så fort. Tips!
Nu generaliserar jag, allt och massor, men det är så jag till största del kommer att komma ihåg det.
Men ja, det finns ju så mycket underbart också. Människor först och främst.. så mycket fina hjärtan
som dyker upp från ingenstans för att hjälpa när dom ser att man har problem, inte hittar vägen eller
oroar sig för att man ska råka illa ut. Som har tålamod att försöka förklara fast man inget förstår,
hoppar av bussen bara för att man ska hamna rätt eller ber en gå över på andra sidan av gatan istället
så man inte ska bli rånad. Tårögd blir jag när jag tänker på det. Det finns även mat, vin, glass & choklad
i världsklass, shopping till vansinne, på tok för billiga drinkar, vita sandstränder, höga berg, turkosa
sjöar & glaciärer. Samt min kärlek Buenos Aires såklart, dock svårt att tro att jag nånsin kommer
åka tillbaka dit igen. Inte ens 3 månader i landet men så mycket jag lärt mig under min tid här..
1 kommentarer
syster-yster
31 Mar 2014 10:46
hmm, huvudvärk för att man bitit ihop käkarna känner jag igen. mitt tandgnisslande har varit som värst när jag mått som sämst och varit stressad både pga jobb och livssituationen. huvudvärk varje dag en period, jag som aldrig har huvudvärk annars! hoppas den släpper och att du trivs bättre på nästa ställe <3
Kommentera