Vårt nästa stopp blev ca 2 timmar söderut. En liten resort i skogen strax utanför Poptún.
Där kunde man chilla med en bok i hängmattan, kika på kolibries samtidigt som man
åt något från det egna bageriet, signa upp sig på någon av alla tours, gå på vandringar
eller till den närliggande poolen tex, även om det inte riktigt va högsäsong för den nu.
Andra morgonen hade jag bokat in oss på en två timmars ridtur. Efter att vår gitarr-
spelande roomie Miko (som jag och Rickard kom överens om såg ut som en
blandning av spindelmannen-Tobey Maguire/John Mayer) informerat
oss om alla fästingar i området drog sig dock Rickard ur ganska
snabbt och gick och duchade istället, så det blev jag, Henke och guiden.
Turen var okej med tanke på att den kostade mindre än hundra svenska
kronor men tror inte jag skulle göra om den. Började bra dock. Vi red
först upp på ett litet berg med utsikt över hela regionen, vilket var trevligt.
Men sen följde 1 timma på lerig, översvämmad skogsstig. Inte mindre än sex
fästingar föste jag bort från skorna under tiden. Väldigt ocharmigt. Tror det
hade varit bättre att helt skippa 2:a delen såhär under regnperiod då man
inte fick ut något av den. Men får boka in en till ridtur nån annanstans sen.
Sista dagen var väldigt lugn. Henke låg i hängmattan hela förmiddagen för
att vila sin spindelbitna fot som svällt så till den grad att han knappt kunde
gå. Rickard försökte få mottagning på internet med varierat resultat och jag
spöade Miko på pingis 2 gånger innan ett australienskt par, Steve och Sarah,
dök upp från ingenstans för att äta lunch. Vi bjöd in dom att sitta hos oss och
inom loppet av några minuter hade dom erbjudit oss skjuts vidare till Rio Dulce
då vi var påväg åt samma håll. Så vi hoppade in i baksätet på en gammal Subaru
med tydliga spår av glassplitter (igen, lämna aldrig saker i bilen) och for vidare.
Kommentera